Du kommenterade aldrig detta:

Om det hebreiska namnet på den historiska juden Rabbi Yehoshua, har blivit translittererat till grekiskan likt alla andra hebreiska namn, så hade det resulterat i Iosou – som angliserar till “Josou” (från vilket “Joshua” har sitt ursprung), INTE Ιeisous -> Jesus (med ett ”o” – inte ett ”ea” – i den första stavelsen, och minus ”s”-ändelsen.) ! Olikt varje annat hebreiskt namn som slutar med den hebreiska bokstaven ayin, så blev emellertid Yehoshua —oförklarliges—givet en unik grekisk ändelse som formade det resulterande namnet i en form av en kvarleva till Zeus – Ιeisous.

Detta var sannolikt en revision av ie-Zeus,, en kontraktion som i grekiskan betyder ”helige Zeus”! Det engelska namnet Jesus härleds från grekiskans ie-Zeus.

[Fler belägg: Länk ; ’Ieisous namn’ - toppmenyn]
Om Paulus – eller de senare kristna redigerarna – skulle ha velat undervisa om Rabbi Yeshua och det han verkligen undervisade skulle han/de inte använt sig av namnet Ieisous. Baserat på ovanstående så är din tolkning att ’Ieisous – Theos Son’ är detsamma som Yehoshua – son till Elohim – inte trovärdig.

Kan du citera någon Torah-observant jude under det första århundradet eller tidigare som använde namn på grekiska gudar för att beskriva motsatsen – Skaparen?

Jag har läst den länk som du hänvisade mig till och den vederlägger inte mina argument.

Du skriver: ” Rav Shaul var en av den tidens mest studerade rabbiner och det du skriver visar att du inte förstått det han skrivit”

Det finns inga belägg på att han var det. Han kan ha varit en ledare för Herodianska Boethusian ’Perushim’ – ”fariséer” – en hellenistisk grupp – som inte gjorde sitt yttersta att praktisera direktiven i Torah icke-selektivt.

Paulus måste dömas på om hans undervisning är i enlighet med Torah eller inte.

Så låt oss jämföra! Här följer en utförlig förklaring om vad Torah undervisar om förlåtelse jämför med vad Paulus undervisade. Jag gör en omfattande förklaring så att alla ska förstå.

Wa-Yiqra – ’3 Mosebok ’ – 5:11-13:
En del hebreiska ord som jag förklarar efter citatet: ”Och om han inte med sin hand har fångat två turturduvor eller två duvor som är bäbisar, så kan han, som har khata föra fram sitt qorban: en tiondels eiphah av fint mjöl för en khatat. (..) Och ha-kohein skall göra kipeir för honom för hans khataat, vilken han khata i en av dessa, och det ska vara honom salakh. Och [qorban] ska tillhöra kohein likt minkhah.”

Khat’aat: Offer som man gjorde när man begått ett kheit – brutit mot ett direktiv i Torah av misstag.
Khata: Verb som är relaterat till ordet khat’aat.
Salakh – förlåtet
Qorban – offer
Kipeir – ’wipe on’ av en Torah-definierad överträdelse-av-Torah-utblottnings-agent.
Ordet kipur är relaterat.

Alltså, även judar som inte hade råd att offra ett offer där det utgjöts blod kunde bli förlåtna. Lydande av Torah garanterar att ens Torah-överträdelser blir utraderade, vilket Skaparen utlovar och förser med. Resten är symbolism.
Skaparen är oberoende av rymd-tiden. För Honom var det ingen skillnad mellan de fattiga personer som inte hade råd att offra det vanliga qorban och judar sedan förstörelsen av beit ha-miqdash – ’templet’ – och sen förstörelsen av genealogierna till kohanim (se kraven i Nekhemyah 7:63 i den hebreiska Bibeln) – ’prästerna’ som tjänade i beit ha-miqdash.

Ribi Yehoshua ha-Mashiach – Messias – symboliserar den provision för blod-kipur som Skaparen har, i Hans nåd, givet till judar; och det var också genom denna Mashiach –[judiske] Messias–symbol som Skaparen försåg med blood-kipur och förlåtelse för de som täcktes av ovanstående vers.
Kom ihåg att kravet för att få förlåtelse var att en individ gjorde sitt yttersta att praktisera direktiven i Torah icke-selektivt. Skaparen ändrar Sig inte – Malachi 3:6 och T’hilim – ’Psaltaren’ 89:35. [Ovanstående är baserat på ett parashah-avsnitt som finns att läsa här: Länk]

Personerna som omnämns ovan trodde inte på John 3.16 och Rom 10:9. De hade inte bekännt det som står i Rom 10:9. Nej, det dem gjorde var att be Skaparen om förlåtelse för det misstag dem gjort och fortsätta en livsstil i att göra sitt yttersta att praktisera direktiven i Torah icke-selektivt.
Som jag tidigare skrivit i andra inlägg, den kristna frälsningsläran har ingen grund i Torah.

Enligt Devarim – 5 Mosebok – 4:2 och 13:1 på hebreiska enligt hebreisk numrering så får man inte lägga till direktiv till Torah och inte ta bort direktiv från Torah.

Den kristna frälsningsläran utgör både borttagande till Torah och tillägg till Torah.
Förlåtelse ger endast till dem som vänder om och börjar göra sitt yttersta att praktisera direktiven i Torah icke-selektivt enligt flera verser i Yekhezeqeil – Hesekiel – kapitel 18.

Dina kommentarer baserade på Torah i enlighet etymologi [Tips: Först måste du lära dig hebreiska, vilket du skrev att du inte kan på en annan blogg.]? Jag var förut när jag var hängivet kristen mellan 2001-2007 ung och naiv och förlitade mig på människor inklusive Paulus. Nu förlitar jag mig inte på människor längre utan på Skaparens Ord i Torah i enlighet med etymologi. Du förlitar dig fortfarande på människor eftersom du inte studerar Torah på hebreiska.
Det finns fortfarande hopp om du omvänder dig till att göra ditt bästa att praktisera direktiven i Torah icke-selektivt. Då och först då får du enligt Tana’’ch del av en oerhört meningsfull relation med Skaparen.

Mvh,
Anders Branderud